Alexander Glazunov: The Symphonies
Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks
Bamberger Symphoniker
Dirigent: Neeme Järvi
Orfeo C977195 [5 CD]
Den ryske kompositören Aleksandr Glazunovs (1865-1936) symfonier spelas inte så ofta i konsertsalarna utanför Rysslands gränser, om ens i det egna landet längre. Han är en i raden av ryska senromantiska kompositörer som var verksamma runt sekelskiftet, en gång i tiden uppburen både som kompositör, professor och direktör vid Sankt Petersburgs musikkonservatorium. Han fortsatte också att verka i Sovjetunionen efter oktoberrevolutionen 1917 fram till 1929. Därefter flyttade han utomlands och bosatte sig 1929 i Paris där han senare avled. Glazunovs tonspråk är senromantiskt till karaktären, ganska så västerländskt inriktat med Tjajkovskij som förebild, även om det ryska idiomet är omisskännligt genom samtliga dessa åtta fullborda, om än ibland ganska spretiga, symfonier.
Glazunov är ingen symfoniker i klass med Tjajkovskij eller Rachmaninov men det hindrar inte att verken är fyllda med melodisk charm och ibland av stor dramatik. Hans musik berör inte på samma sätt som de båda tidigare nämnda ryska mästarna; Glazunovs symfonier är heller ingen bekännelsemusik utan är mer återhållsamma till sin karaktär och stämning. Det hindrar inte att dessa verk faktiskt är ganska så underhållande och välskrivna verk som det är värt att ibland återkomma till när andan faller på. På den här utgåvan ges bara de åtta kompletta symfonierna, alltså har Neeme Järvi inte valt att ha med den ofullbordade nionde symfonin som Glazunov påbörjade 1910 och vars enda fullbordade sats senare orkestrerades av Gavril Yudin.
Den estniske dirigenten Neeme Järvi, en synnerligen flitigt representerad artist på skiva de senaste fyrtio åren, är rätt person för den här musiken. Han ger den både dramatik och värme och hans båda utmärkta bayerska orkestrar framför musiken med stor finess. Inspelningarna, som länge har funnits utgivna separat och som nu släpps som en box, kom ursprungligen på 1980-talet och har tyvärr en inte helt idealisk ljudbild, ett lite torrt ljud med en del brister i dynamiken.
Glazunovs symfonier har spelats in överraskande flitigt genom åren, trots att de framförs så sällan inför publik numera. Av de kompletta symfonicyklarna som finns tillgängliga rekommenderas i första hand José Serebriers box med Royal Scottish National Orchestra på Warner, fräscha, livfulla tolkningar med ett excellent ljud. Neeme Järvis engagerande framföranden kan inte riktigt matcha den utgåvan, men de är ett trevligt komplement för den glazunovskt sinnade musikvännen.
Per Nylén
