Malmö Opera på turné
Kulturhuset Anders, Höör, 25 september 2020
Wolfgang Amadeus Mozart: Così fan tutte
Così fan tutte är den sista av de tre operor som Mozart och Lorenzo Da Ponte skrev tillsammans. De två tidigare har litterära och idémässiga förlagor: Figaros bröllop av Beaumarchais pjäs som uppmanar till uppror mot adelns makt och Don Giovanni av Tirso de Molinas roman med sina övermänniskoidéer långt före Nietzsche. Men Così fan tutte är Da Pontes egen idé, starkt präglad av upplysningstiden och dess emfasering av naturvetenskaperna samt av författarens egen cynism. Musikaliskt är den otvivelaktigt den bästa i trilogin: arior, ensembler, orkestersats, allt är Mozart när han är som absolut bäst.
Men Così fan tutte är också den av Mozarts operor som mest har lockat fram klåfingrigheten hos olika regissörer. Ibland med lysande resultat som hos Tim Alberys uppsättning på Köpenhamnoperan i november förra året där regissören gör historien till en förnekelse av den mänskliga godheten: allt går att mäta, allt är bara objekt, cynismen i ett nötskal.
I Malmö Operas turnéuppsättning går Jonas Österberg Nilsson konsekvent motsatt väg med en rejäl skvätt feminism, tillgjort språk som ska verka ungdomligt, en scenografi med en massa tygbråte som antagligen ska föreställa ett stökigt tonårsrum. Som grädde på moset anges upphovsmannen som ”den där Mozart” och titeln har ändrats till ”Così fan tutti” för att visa att båda könen kan vara lika goda kålsupare. Dessutom framställs den baksluge Don Alfonso som en fjolla.
Varför en sådan här bearbetning? Feminismen kan jag förstå, det är något som ligger i tiden. Men den tillgjorda ungdomligheten och de andra ändringarna? Är meningen att nå den yngre publiken borde produktionsgruppen gått över till Operaverkstan, pratat med den konstnärliga ledaren Maria Sundqvist och fått veta hur man verkligen når ut till de unga i stället för att hitta på sådana här konstigheter på egen hand. Är meningen att visa den ”vanliga” operapubliken en ny vinkel på ett klassiskt verk borde man vårdat sig mer om den konstnärliga helheten med de resurser som trots allt står till buds.
Det är naturligt att en turnéuppsättning blir minimaliserad. Sex solister och en instrumentalkvartett är något helt annat än komplett operaföreställning med kör och stor orkester. Men det går att bjuda på en habil operaupplevelse även med små resurser. Det har lilla Skånska Operan visat i ett antal uppsättningar genom åren.
I programbladet skriver Malmö Operas chef Michael Bojesen: ”Mozart är på höjden av sin skaparkraft i operan som kanske är hans mest musikaliskt mogna verk. Gripande förenar han musikalisk skönhet med dramatisk sanning genom sin oefterhärmliga förmåga att tolka lycka – och samtidigt smärta.”
Vackra ord; det är synd att Jonas Österberg Nilsson inte verkar ha läst dem. I sin iver att åstadkomma en ”feministisk twist” offrar han och ensemblen många konstnärliga grundkrav: trovärdigt agerande, tydlig textning, skönsång och tonträffning. Publiken delges ett budskap men själva delgivningen lämnar mycket att önska.
Turnén började 12 september i Trelleborg. Efter att ha spelats på 22 platser i Skåne går den i mål 22 november i Landskrona.
Lars-Erik Larsson
Malmö Opera på turné
Kulturhuset Anders, Höör, 25 september 2020
Wolfgang Amadeus Mozart: Così fan tutte
Bearbetning och regi: Jonas Österberg Nilsson
Scenografi: Annika Tosti
Kostym: Linn Wara
Musikaliska arrangemang: Bo Wannefors
Orkesterkvartett: Elena Jordan (piano), Inga Zeppezauer (violin), Viktor Nordliden (cello), Blagoj Lamnjov (klarinett)
Fiordiligi: Elisabet Einarsdottir
Dorabella: Annie Fredriksson
Despina: Kristine Nowlain
Guglielmo: Carl Ackerfeldt
Ferrando: Per Lindström
Don Alfonso: Caspar Engdahl
