Du visar för närvarande Rossini-opera med blicken framåt

Rossini-opera med blicken framåt

Gioacchino Rossini: Zelmira
Virtuosi Brunensis & Górecki Chamber Choir, Kraków
Dirigent: Gianluigi Gelmetti
Solister: Federico Sacchi, Silva Dalla Benetta,  Mert Süngü, Joshua Stewart, Marina Comparato
Naxos 8660468-70 [3CD]
4 out of 6 stars

Rossinis opera Zelmira, som definieras av tonsättaren som ett drama, uruppfördes 1822 och blev den sista opera som han kom att skriva för Teatro di San Carlo i Neapel. Operan har tidigare spelats in på skiva av dirigenterna Claudio Scimone (Erato) och Maurizio Benini (Opera Rara), men nyligen släpptes också en ny version på Naxos, gjord live vid Rossini-festspelen i Bad Wildbad, Tyskland 2017, under ledning av den rutinerade rossinianen Gianluigi Gelmetti, som här har valt att framföra den reviderade Paris-versionen från 1826.

Rossinis opera utspelar sig på den grekiska ön Lesbos och har en handling som är rätt typisk för sin tid med makt – och kärlekskonflikter mellan rivaliserande kungasläkter. Operan pekar dock framåt mot Donizetti och Verdi med sina omfattande ensemblescener och den fylligare orkesterklangen.  Zelmira innehåller också många duetter på bekostad av ariorna som faktiskt är överraskande få – i stort sett bara en per huvudperson, även om tenorariorna på ett karaktäristiskt sätt för Rossini är hårresande svåra med sina höga tonlägen.

Den nya inspelningen är vokalt ganska ojämn med för mig rätt okända sångare i de ledande rollerna. Mest imponerande är tenoren Mert Süngü som har en idiomatisk Rossini-röst och skickligt svingar sig upp till de nästan absurda tonhöjderna i Ilos roll. Däremot lyckas den andre ledande tenoren Joshua Stewart inte lika bra med sin tolkning av Antenores parti utan låter minst sagt ansträngd och klangligt osäker.

Den kvinnliga huvudrollen Zelmira görs av sopranen Silva Dalla Benetta som har en attraktiv röst att lyssna på, fyllig och uttrycksfull. I övrigt så är sångarinsatserna godkända även om det lilla extra ofta saknas. Som väl är kompenseras detta av ett välklingande, samspelt orkesterspel från Virtuosi Brunensis, vilket gör att den här inspelningen ändå kan rekommenderas.

Per Nylén