Giuseppe Verdi: I due Foscari
Münchner Rundfunkorchester & Chor des Bayerischen Rundfunks
Dirigent: Ivan Repušic
Solister: Leo Nucci, Guanqun Yu, Bernadett Fodor, Ivan Magrì, István Horváth, Miklós Sebestyén, Moon Yung Oh, Matthias Ettmayr
I Verdis ungdomsoperor är den erotiska konflikten sällan i centrum för handlingen – i vissa fall saknas den helt. En sådan är Verdis sjätte opera, I due Foscari, uruppförd i Rom 1844, som på flera sätt sticker ut från Verdis tidiga operaproduktion. Det är en tät och intensiv opera med mycket av Verdis bästa, dock inte mest spektakulära musik. Skådespelet av Lord Byron och Francesco Maria Piaves libretto bygger på en verklig historisk händelse och skildrar det politiska maktspelet i Venedig på 1400-talet. Dogen Francesco Foscari var tvungen att landsförvisa sin egen son Jacopo, för att sedan – efter trettiofyra år vid makten – under förödmjukande former bli avsatt av den venetianska republikens ledning, det fruktade ”de 10:s råd”. Francesco Foscari avlider några dagar därefter.
Trots att I due Foscari är stöpt i den konventionella italienska nummeroperans form finns här en täthet i dramat där samtliga huvudroller uttrycker sina känslor med en koncentrerad styrka som inte står den mogne mästaren efter. Inte minst i dogen Francesco Foscaris partier, det första riktigt inträngande av Verdis många fadersporträtt. Här har vi den sjuttiosexårige Leo Nucci som, trots en aning skvalpighet i sin mäktiga baryton, är helt magnifik och gör ett gripande porträtt av den gamle dogen. Kinesiskan Guanqun Yu är mycket stark som Lucrezia, Jacopos Foscaris hustru och har full kontroll över växlingarna mellan dramtiska utbrott och expressiv koloratur som kännetecknar de svårbemästrade sopranpartierna i Verdis tidiga verk. Den högkaratiga legering som kännetecknar rösterna i det som fortfarande får sägas vara mönsterupptagningen: Philips-inspelningen med röster som Katia Riciarelli, José Carreras och Piero Cappuccilli finns inte här, men både den italienska tenoren Ivan Magrì som Jacopo och den ungerska basbarytonen Miklós Sebestyén som Foscaris fiende Loredano sjunger säkert med intensitet och känsla för Verdis sångstil. En av de främsta anledningarna till att lyssna till den här upptagning från konsertframföranden i München och Budapest är Münchner Rundfunkorchester och Bayerska radions kör under dirigenten Ivan Repušic energiska och vitala ledning. Ett minus är dock att inget texthäfte medföljer.
Erik Graune
