Salzburger Festspiele 2023
Großes Festspielhaus, Salzburg, 10 augusti 2023
Giuseppe Verdi: Macbeth
Ända sedan sommaren 1920 drar festspelen i Salzburg publik från världens alla håll och sedan dess har festspelen tidigare bjudit på tre olika produktioner av Verdis Macbeth: 1965 med Wolfgang Sawallisch på pulten, Dietrich Fischer-Dieskau i titelrollen och Grace Bumbry som Lady Macbeth (utgiven som CD på Orfeo), 1984 med Riccardo Chailly, Pietro Cappuccilli och Ghena Dimitrova och 2011 under med Riccardo Mutis, Zeljko Lucic och Tatjana Serjan.
2023 var det dags för den fjärde Macbeth-produktionen på Salzburgfestspelen och regivalet föll på den polske regissören Krzysztof Warlikowski, som för två år sedan regisserade Strauss Elektra där. Som vanligt i hans uppsättningar står Malgorzata Szczesniak för en tämligen okomplicerad scenografi där hela handlingen utspelar sig i en stor sal med enstaka instick under spelets gång. I sin tolkning har Warlikowski fokuserat mindre på maktgirigheten och mer på Macbeth och Ladyns barnlöshet – deras ofruktsamhet blir handlingens katalysator och ondskans drivkraft. En helt klart intressant synvinkel men i det stora hela är insceneringen en aning statisk och blir ganska uttröttande i längden, särskilt med tanke på den tama personregin och de ogenomtänkta videoprojektionerna.
De stora problemen hittar man däremot i det musikaliska framförandet. Den från början tilltänkte dirigenten Franz Welser-Möst fick tidigt hoppa av och ersattes av Wienoperans chefsdirigent Philippe Jordan. Här leder Jordan Wienfilharmonikerna med järngrepp och levererar en tämligen dramatisk och distinkt tolkning. Dock finns det en del frågetecken kring stundtals oförklarliga skarpa tempoväxlingar och överröstande av kör och solister.
Som Macbeth må Vladislav Sulimsky ha en stadig barytonstämma, men en som på tok är för lättviktig och saknar uttrycksförmågan för rollen. Särskilt påtagligt blir detta i andra aktens vanföreställningar – bland de musikdramatiskt mest krävande avsnitten i hela Verdis oeuvre – och Macbeths sista aria i fjärde akten. Verdi ville betydligt mer med den här rollen.
För Asmik Grigorian kändes Lady Macbeth på förhand som en logisk milsten i karriären men jag kan inte säga annat än att resultatet blev en rejäl besvikelse. Rösten har helt klart volymen och den penetrerande kraften men hennes rollinterpretation saknar all intensitet, mod och djävulskap. Om det är något jag tidigare har kritiserat Grigorian för så är det hennes emellertid överdoserade kraft för vissa roller och ett något för kallt uttryck. Egenskaper som hade fungerat utmärkt i Lady Macbeth, men just den rollen, som inte innehåller någon direkt skönsång, utför hon som en slags dramatisk belcanto. Det är dags för henne att gå mer på djupet i rollinstuderingarna i framtiden.
Tareq Nazmi och Jonathan Tetelman står för godkända insatser som Banco respektive Macduff, även om den sistnämndes stämma smalnar till ordentligt och blir något oskön på höjden.
Biljettpriser upp mot 5000 SEK för en enskild operaföreställning under Salzburgfestspelen känns en aning bisarrt med tanke på den musikaliska nivå som erbjuds här – det är som att gå på en Michelinkrog för att till slut få en ljummen Big Mac.
Yehya Alazem
