Richard Strauss: Don Juan, Till Eulenspiegel, Also sprach Zarathustra
NDR Elbphilhrmonie
Dirigent: Krzysztof Urbanski
Alpha ALPHA413 [1 CD]
Tre av Richard Strauss bästa tondikter på samma skiva borde alltid vara lockande. Konkurrensen är dock mördande med mängder av fina inspelningar tillgängliga. Mot den bakgrunden kan man inte annat än beundra modet hos alla inblandade i den här produktionen.
Skivan inleds med Don Juan. Den polske dirigenten Krzysztof Urbanski väljer ett relativt snabbt tempo men det känns aldrig forcerat eller jäktat. I NDR Elbphilharmonie har Urbanski en orkester till sitt förfogande vars orkesterspel av hög klass hela skivan igenom. Det finns egentligen ingen anledning att göra särskilt många invändningar mot tolkningen i sig. Jag kan dock tycka att han inte riktigt tar tillvara hela den palett av orkesterklanger som Strauss erbjuder och att han därmed inte penetrerar musiken lika djupt som de bästa Strauss-interpreterna förmår.
Därefter följer Till Eulenspiegel. Musiken skildrar på ett fantastiskt sätt karaktären hos denne Till och hans ”practical jokes”. Även här väljer Urbanski relativt snabba tempi vilket bl.a. gör att en del av ironin i musiken går förlorad. Det blir mer en musikalisk uppvisning och inte tydlig skildring av karaktären Till. Det är naturligtvis inte det sämsta och en smaksak men Strauss har ofta fler bottnar än många vill tillstå. Den dirigent som hittar nyckeln till några av dessa är också den som lyckas bäst.
Sist kommer det som måste anses vara skivans huvudnummer, Also Sprach Zarathustra. Den kända inledningen är viktig för att skapa spänning och förväntan inför vad som ska komma. Urbanski får godkänt men knappast mer. Men sedan växer tolkningen och Urbanski tar tillvara orkesterns klangmöjligheter på ett bättre sätt än i de inledande två styckena. Här finns också en värme i tolkningen som saknats tidigare. Stråksektionen i Elbphilharmonie får tillfälle att briljera med sin täta klang vid flera tillfällen men även orkesterns övriga sektioner spelar med den äran. En tolkning som kanske inte är överväldigande men har många andra fina kvaliteter.
Sammanfattningsvis är detta fina framföranden av Richard Strauss tondikter som inte borde göra någon besviken. Betyget 4 motiveras främst av att konkurrensen är stenhård och det finns inspelningar av Kempe, Karajan, Pretre, Solti (bara för att nämna några) som på ett mer fullödigt sätt lyckas karaktärisera musiken och dess huvudpersoner.
Staffan Sundkvist
