Ludwig van Beethoven: Violinkonsert D-dur
Pēteris Vasks: ”Distant light” för violin och stråkorkester
English Chamber Orchestra
Dirigent: Ken-David Masur
Violin: Fanny Calmagirand
Mirare MIR476 [1 CD]
På en ny cd av märket Mirare så bjuds det på två väl etablerade violinkonserter från olika tider, 1806 och 1997. Beethovens är en grundsten i repertoaren för violinister givetvis, men Vasks konsert har också blivit ofta förekommande på cd. Jag har hittat sju olika inspelningar av verket inklusive en kommande på BIS, vilket är ganska anmärkningsvärt för en relativt ny konsert. Jag kan bara tänka mig att John Adams och Philip Glass violinkonserter kommer i närheten av en liknande uppbackning.
Vasks konsert är ett starkt kommunikativt verk, suggestivt och vackert utan vara ett dugg insmickrande. Beethovens behöver ingen presentation – det är genuin Beethoven, genomarbetad och melodiskt stark och en av de riktigt stora. Fanny Calmagirand, som inte förekommer särskilt ofta på skiva, är en ny bekantskap för mig. Jag har bara kunnat se någon skiva med verk av Saint-Saëns i övrigt med henne.
Det är en fin musikalitet hon visar upp på denna cd med en klar, tilltalande klang som också utstrålar värme. Musicerandet låter tämligen självklart och uppriktigt, vilket också gäller övriga medverkande. Vad jag dock saknar i båda verken är möjligen en genuin personlighet, något som sticker ut för att jag ska bli mer intresserad. Beethoven kunde också mått bra av att hon tagit ut svängarna lite mer och Vasks musik behöver ett tillskott av mystik för att jag ska kunna tycka att man lyckats helt med tolkningarna.
Mirare bjuder på en fint genomlyst ljudbild med bra dynamik. För nya lyssnare av Vasks konsert, så rekommenderar jag Katarina Andreassons version på BIS – en inspelning som gjorde att jag fick upp intresset för denna mästerliga konsert. När det gäller Beethoven är Heifetzs och Munchs på RCA en tolkning av en helt annan personlig dignitet. Sammantaget är detta ändå en cd jag hade behållning av även om jag inte kommer att återkomma till den särskilt ofta.
Björn Sundkvist